§ 2. Vi skall icke baktala

Detta är det andra i en rad på totalt tio inlägg som vi släpper som en serie under sommaren. Varje fredag under tio veckor så bjuder vi på en djupdykning i våra budord – ett för ett. Se det som en inbjudan i vår värld, och en resa genom de värdegrunder som utgör vår vardag och vårt arbete. Vi är en av Dalarnas största kommunikationsbyråer, men hur kommer det sig egentligen?

Och den kanske viktigaste frågan. Hur är våra tio budord fördelaktiga för våra kunder?

§ 2. Vi skall icke baktala

Med baktala menar vi förstås att gå bakom ryggen på någon, eller snacka skit. Men det finns många olika nivåer av det här, från en verbal eftersläng på skämt som kan feltolkas, till ren arbetsplatsmobbning. Men ingen mobbning börjar med att någon första dagen går fram till en kollega och häller kaffe på den: det är en gradvis stegring som ofta börjar med en oskyldig replik och eskalerar utan att de inblandade ens vet om det. Därför är det extremt viktigt att vi sätter stopp för den typen av beteende innan det får grogrund.

Skitsnack är gift

En arbetsplats som tolererar skitsnack blir giftig.
Det sprider sig snabbt, förgiftar arbetsklimatet och kan i värsta fall förstöra liv.

Vi har en kultur och ett socialt samspel med andra varje dag, hela tiden: hemma, på jobbet, i klassrummet, på stan. Det är ett samspel som bygger på en rad av överenskommelser där en del är uttalade och andra är underförstådda. Samspelsreglerna styr hur vi agerar emot varandra, men när en stor del av dem är outtalade är det också lätt hänt att det uppstår missförstånd. Någon kanske missar en social kod, eller tolkar en situation annorlunda än kollegan. Sådant kan skapa friktion, och friktion är en förutsättning för något som kan eskalera till just skitsnack.

På Panang har vi nolltolerans mot skitsnack. Alla anställda här har inskrivet i sitt anställningsavtal att om man kränker någon utifrån hudfärg, kön, utseende, sexualitet eller tro så riskerar man att få gå på dagen.
Det gäller förstås också en kränkning bakom dennes rygg.

Uppenbart skitsnack, som ”Fan vad hen är trögfattad” sker helt enkelt inte här. Inte alls.
Men skitsnack kan också gömma sig i nyanser och gråzoner. I hintar och i ställningstaganden.

Baktalandet har olika nyanser

Säg att Adam här vid ett par tillfällen ser att det behövs fyllas på kaffebönor i kaffebryggaren. Han ser att Berit ignorerar att fylla på fastän hon ser att det är slut. Adam noterar att det händer några fler gånger så han påpekar detta lite skojigt på kafferasten, inför övriga kollegor att ”Det här med att fylla på kaffebryggaren verkar tydligen inte vara Berits grej”. Alla fnissar lite och kommer genast på att det finns andra saker som de irriterat sig på, och de tar upp detta för att hålla diskussionen vid liv. Skitsnacket har fått fäste och har börjat sprida sig.

Några månader senare minns ingen att Berit hade missat att fylla på bönor i kaffeautomaten, men alla är väldigt säkra på att hon är en riktigt dålig kollega som aldrig gör sitt och alltid sänker stämningen. Varför det är så vet man inte riktigt, men det är ju sen gammalt.

Här är det inte personen, utan hennes agerande som det snackas om – men det drabbar ändå personen i slutändan, eller hur? Redan här måste vi därför sätta ner foten genom att påminna varandra om den enkla frågan som man måste ställa till varandra i sådana här tillfällen – Har du tagit det med hen? För om man stör sig på något eller funderar på en persons agerande (eller icke-agerande för den delen) så tar vi det direkt med varandra. Det kan vara jobbigt att ta en sådan konfrontation för vissa men man måste, för alternativet är så mycket värre.

Det Adam säger om Kalle säger mer om Adam än om Kalle

I en så pass liten stad som Falun så eskalerar det snabbt när någon börjar prata illa om en annan. Vi har sett det, vi har hört det – och vi har också aktivt ställt oss emot det i och med våra budord. Det gäller alltså inte bara internt, utan det gäller precis lika mycket utåt. Vi baktalar inte kunder och vi baktalar heller inte konkurrenter. Allt vi säger om någon kan vi också säga till den. Så enkelt är det.

Studier har dessutom länge kunnat se paralleller mellan hur en människa beskriver andra och hens psykiska välmående (kolla t.ex här). Ju mer positivt man ser på andra människor omkring sig – desto mindre är risken att drabbas av mental ohälsa, depression och i värsta fall konsekvenser som leder till självmord.

Att inte baktala, är faktiskt en fråga om liv och död. Så viktigt är det.