Nodava

Innan vi hade ritat en enda krumelur eller skrivit en enda rad tog vi reda på vad invånarna faktiskt tyckte, tänkte och kände om sopsortering, och hur det fungerade för dem idag. Vi gick igenom Nodavas egen kundundersökning och tog del av erfarenheter från andra kommuner som redan infört liknande system.

Det var en tydlig och faktiskt oväntat hoppfull bild som växte fram: de flesta vill göra rätt. Problemet är inte motvilja, utan att man kanske inte riktigt förstår systemet och ibland är man osäker på om det man gör spelar någon roll. Det gav oss den viktiga insikten att praktisk nytta trumfar hållbarhetsargument.

Invånarna behöver få det att fungera i vardagen och vi behöver påverka dem redan under diskbänken.

Utifrån insikterna genomförde vi en workshop med utvalda medarbetare hos Nodava. Tillsammans tog vi fram personas som representerade olika invånare med olika livssituationer, kunskapsnivåer och förutsättningar. Vi identifierade också viktiga samarbetspartners: kommunerna, stora besöksmål som Idre Fjäll och Orsa Grönklitt, skolor, företag och lokala profiler.

En viktig insikt från workshopen var att förändringsresan ser olika ut för olika invånare. Kommunikationen behövde möta dem i tre olika stadier:

• Uppmärksamma – vad är det som är på gång? 
• Förstå – vad innebär det för mig i praktiken? 
• Göra – hur fungerar det i min vardag?

Det formade hela kommunikationsplanen och styrde vilka kanaler och format som behövdes var och när.

När kommunikationsplanen var på plats drog vi igång den kreativa processen. Den inleddes med en brainstorming tillsammans med Nodavas medarbetare, och resulterade i konceptet Borta bra men närsorterat bäst.

Tonalitetsmässigt var det viktigt att låta som en hjälpsam granne, inte som en myndighet. Varm, tydlig och vardagsnära, och gärna med en liten glimt i ögat. Någon som inte kommer med pekpinnar utan som lyssnar och förstår utmaningarna men samtidigt peppar och visar rätt riktning.

Kampanjdevisen Borta bra men närsorterat bäst för tankarna till en väggbonad, så det grafiska uttrycket fick gå i den riktningen. Och att använda just den inramningen visade sig passa bra ur fler än ett perspektiv. Uttrycket i en väggbonad hjälpte oss dessutom att förmedla precis de känslor vi var ute efter; hemtrevnad, trygghet och tradition.

Vi föreslog också att det visuella uttrycket skulle ha lokala attribut som kurbits och falurött. Att kampanjen har lokal tillhörighet var viktigt och visar att vi äger beslutet här hemma, vilket potentiellt gör det lättare att acceptera en beteendeförändring.

Konceptet omsattes i en bred mix av enheter, anpassade för olika kanaler och olika stadier i kommunikationsplanen:

• Synlighet vid återvinningsstationer och återvinningscentraler.
• Sociala medier med informativa och engagerande inlägg.
• Postala utskick och informationstavlor för att säkerställa att alla nås, även de som inte är på nätet.
• En kampanjwebb som fungerar som informationsnav med guider, video och svar på vanliga frågor.

Och så kronjuvelen: en miniserie för sociala medier där två lokala profiler guidar tittarna genom det nya systemet. Varmt och folkligt blandat med lite humor och igenkänning kring vanliga frustrationer (mellanlagringen i garaget, återvinningen som glömts kvar i bilen) och pedagogiska svar på de vanligaste myterna. Blandas allt i sopbilen? Vad händer egentligen med det vi sorterar?

Miniserien är under produktion just nu, stay tuned så delar vi den här snart.

Att göra informationskampanjer som informerar är enkelt. Det är svårare att göra kommunikation som engagerar, skapar trygghet och faktiskt förändrar beteenden.

Nyckeln i det här uppdraget var att förstå målgruppen innan vi skapade något. Att koppla varje kanal och enhet till ett specifikt syfte i förändringsresan och att välja ett tonläge som känns äkta, lokalt, respektfullt och landar väl hos de människor som ska ta till sig förändringen. 

I maj 2026 rullades kampanjen ut och vi väntar nu med spänning på resultatet. Fortsättning följer!