Hotet mot annonsfinansierade sajter
Det fjärde och avslutande inlägget om annonsblockering på nätet handlar om de som drabbas allra mest av fenomenet – de annonsfinansierade sajterna. För dem innebär varje annonsblockerare rent konkret förlorade intäkter, som det kan mätas och räknas på.
Gammelmediernas problem
Det brukar sägas att ”gammelmedierna” har problem på grund av internet. Ekonomin är inte vad den en gång var när lösnummerförsäljningen sviktar och inkomster på nätet inte väger upp förlusterna. Men samtidigt är de fyra rikstidningarna några av Sveriges mest populära sajter. Enligt Alexa så är Aftonbladet Sveriges 6:e mest populära sajt, före exempelvis Wikipedia och Twitter. Expressen ligger på plats 12, Dagens Nyheter på plats 15 och Svenska Dagbladet är nummer 18. Skälen till problemen med lönsamhet är flera, bland annat då att de flesta av oss är vana vid att internet är gratis – inte många bryr sig om de olika tidningarnas ”plustjänster”, och försöken att begränsa hur många artiklar som kan läsas gratis är, för att uttrycka sig snällt, amatörmässiga.
Svaret på frågan hur man ska tjäna pengar på sina sajter har varit densamma i flera år nu: annonser. Och visst har Aftonbladet, Expressen och de andra en och annan annons på sina sidor. Det är här annonsblockeringen kommer in i bilden. I Sverige använder ungefär en fjärdedel av alla internetanvändare annonsblockerare. Rent praktiskt betyder det att sajter förlorar en fjärdedel av sina annonsintäkter, en siffra som inte kommer att minska framöver. Det går att spärra de som blockerar annonser från sidan, vilket i praktiken är verkningslöst: om Aftonbladet inte låter den som blockerar annonser se deras innehåll så går de till Expressen i stället utan att märka någon större skillnad.
Finns det en lösning?
Så finns det då några lösningar på problemet, eller kommer annonsfinansierade sajter bara att få det svårare och svårare? En lösning som redan nämnts är ”plustjänster”. Den som betalar får tillgång till olika fördelar (extra material och annat), där då givetvis ”inga annonser” är en självklar del. Tyvärr missar en hel del sajter det senare: de erbjuder plustjänster men har fortfarande kvar reklamen, vilket är bakvänt. Att erbjuda besökare möjligheten att prenumerera, och lyfta fram dels att man då slipper annonser, och dels att man på så sätt bidrar till sajtens fortlevnad borde vara en rätt så självklar funktion idag.
En annan strategi är att helt enkelt be besökarna att stänga av annonsblockering på just sin sida, med argumentet att annonserna gör att sajten kan fortleva och fortsätta producera bra innehåll. Det är ingenting som de stora svenska dagstidningarna har försökt sig på, men i vårt västra grannland är det en taktik som den största tidningen, Verdens gang, använder sig av. Hur pass effektivt det är är okänt, men VG har definitivt förstått att det är viktigt att inte reta upp sina sina läsare – något som bara kan slå tillbaka.
I slutändan är det ändå så att det inte finns någon enkel lösning på problemet, utan det är upp till varje sajt att försöka komma fram till vad som kan passa dem bäst. Men det är ändå klart att det är ett problem som tidningar och andra annonsfinansierade sajter kommer att behöva tackla, på ett eller annat vis. För utvecklingen går helt enkelt inte att hindra, och att helt enkelt stänga sin sajt för alla som använder annonsblockerare är inte en framkomlig väg i längden.
Del 1 – Annonsblockering. historia & statistik – hittar du här
Del 2 – Så påverkas nätet av annonsblockering – hittar du här
Del 3 – Så tacklar du annonsblockeringen – hittar du här